Avslöjad

Mamma: Måns, har du ätit på tuschpennorna igen?
Måns: NÄÄÄ-ÄÄÄÄ!!!

Magsjuka

Så, ni som undrar över mina senaste lite kryptiska inlägg.

Lerpölen till trädgård beror på att _hela_ trädgården har grävts upp och ett helt nytt avloppssystem är ditlagt. Fast nu är allt täckt med vacker vit snö, men det lär bli lerigt med smältvattnet innan vi får dit ny gräsmatta till sommaren.

Och sedan så gör jag ett försök att berätta om de där dagarna i början av oktober som slutade med att jag och Emil vart man och hustru. Jag tar det pö om pö, och blandar det med vanliga inlägg.

Annars så har vi magsjuka - igen. *suck*
Men idag har de inte kräks nån utav ungarna ännu, så vi håller tummarna att det är över nu. Det är lagom skojigt, och nästan(bara nästan) lite komiskt ibland. I torsdagskväll hade Emil möte och var därmed borta hela kvällen. Jag och pojkarna åt middag, soppa och smörgås, och Måns fick i sig en del men Liam tuggade bara lite på sin smörgås innan han gav upp. Han var så trött och hängig att jag bäddade upp extrasängen i vardagsrummet åt honom och hjälpte honom att byta om till pyjamas. Då satte det igång igen och jag fick hjälpa en ledsen Liam in i badrummet. Medan jag står där och duschar av honom så hör jag hur Måns gråter inne från vardagsrummet. Virar in Liam i ett badlakan och skyndar in i vardagsrummet. Jo, där ligger Måns och har halkat i kräkset... hmm. In med Måns i duschen också.
Sedan stod de där, nyduschade båda två, i nya rena pyjamaser och hejade på mig när jag torkade golvet. "Där mamma, du missade där!" hojtade de och klappade sedan glatt i händerna när jag torkade. Ja, de var ju glada i a f ... ;)

Bilder kommer snart..

Börjar lite smått..

Den första oktober 2005 och träden har börjat förvandlas. Det är en vecka kvar till vårt bröllop och hösten är rekordvarm. Brittsommar. Men lönnarna börjar ändå lysa vackert varmorange till min stora glädje.
Jag och Emil tvingar barnen på långa bilturer på eftermiddagrna för att hitta den perfekta fotoplatsen. Nära kyrkan, eller kanske hemma oss på åsen? Vi åker, tittar, fotar och funderar.

Emil har sedan ett tag haft konstiga rodnader på sitt ena smalben. När de funnits där några månader, och det dessutom ömmar tidvis, lyckas jag äntligen övertala honom att ringa en läkare. På husläkarmottagningen vägrar de givetvis att ge honom en tid och hänvisar istället till en disktriktsköterska. Sagt och gjort, så får han tid där till onsdagen tror jag, under bröllopsveckan. Jag och pojkarna samlar vackra höstlöv till dekorationerna och brudbuketten, när Emil kommer hem och berättar att han troligen har fått borrelia i benet! Åter ett samtal till husläkarmottagningen där han på nåder får tid till nästa dag för provtagning. Vi skrattar och skojar om att han kanske får använda träben lagom till bröllopet istället. Detta var inte riktigt vad vi hade räknat med till de där sista, schemaspäckade dagarna innan "the day".

Men kanske fanns det en mening med Emils borreliaben ändå... på torsdag morgon parkerar vi vid hamnen nere på stan, för att Emil ska till läkaren. Och då ser vi ju den perfekta platsen att ta våra bröllopsfoton på - stadsparken! Den är strålande vacker med massvis med löv, vackra höstträd, strålande solsken och det glittrande vattnet i Fyrisån.
Fortsättning följer...

Emil fick penicillin btw.