Van
Ibland hör man de som har varit barnvakt pusta ut och förklara hur trötta de är. Och det förstår jag, att vara barnvakt blir man trött utav. Men det jag undrar lite över är kommentaren som kommer efter, nämligen att det är ju för att de är så ovana... och sedan underförstått eller uttalat att "det är ju annorlunda för föräldrarna som är vana".
Men är det verkligen så, blir man verkligen så van med allt jobb och slit att man inte blir trött längre? Borde det egentligen inte vara tvärtom? Att eftersom man lever med jobbet hela tiden så är man mer trött och slutkörd än barnvakten som tar vid utvilad och fräsch? Som förälder kan man ju inte heller skjuta upp alla måsten till ungarna åkt hem, man måste ju handla/städa/tvätta osv med barnen vid ens sida*. Barnvakten väntar nog med att åka och storhandla.
Så hur är det - är man van alltså? Så van att man inte blir trött längre? Eller kan det vara så att man bara är van att vara trött helt enkelt?
/Millan - kvällsfilosoferar
*läs rymmandes, skrikandes, bråkandes, tjatandes
Men är det verkligen så, blir man verkligen så van med allt jobb och slit att man inte blir trött längre? Borde det egentligen inte vara tvärtom? Att eftersom man lever med jobbet hela tiden så är man mer trött och slutkörd än barnvakten som tar vid utvilad och fräsch? Som förälder kan man ju inte heller skjuta upp alla måsten till ungarna åkt hem, man måste ju handla/städa/tvätta osv med barnen vid ens sida*. Barnvakten väntar nog med att åka och storhandla.
Så hur är det - är man van alltså? Så van att man inte blir trött längre? Eller kan det vara så att man bara är van att vara trött helt enkelt?
/Millan - kvällsfilosoferar
*läs rymmandes, skrikandes, bråkandes, tjatandes
upplagd av Millan
söndag, oktober 14, 2007
9 kommentarer:
Intressant iakttagelse - har inget svar på din undran dock. Men på något sätt så måste det ju ha att göra med att det är ens e g n a barn och man kan låta dom härja en del innan man säger till och att barnvakten känner att den måste vara mer "med" och leka och pyssla eller så...eller?
Hmm..jag tror att man kanske inte uppfattar det som lika jobbigt för att man är "van" i den bemärkelsen att man har mera rutin. Man vet vad ens barn brukar/inte brukar ta sig till, medan man som barnvakt är mera på "sin vakt" hela tiden, om du förstår hur jag menar. På det viset kan det nog vara jobbigare som barnvakt. Men tröttare pga sömnbrist osv tror jag faktiskt att man är som förälder än som barnvakt.
Sedan kanske ens föräldrar blir tröttare just för att de är äldre, medan en barnvakt i ens egen ålder säkert orkar på ett annat sätt.
Så tror jag! :)
Kram, Sanna
Man är nog så trött och har varit det så länge att det numer räknas som normalt.
Den sista kommentaren tror jag mest på: att man är van vid att vara trött...+ att i vårt fall så säger b.la svärmor att hon är på helspänn mest hela tiden för att de inte ska stoppa saker i munnen, ramla osv.Är man i det hela tiden så släpper man greppet lite.
(ang svärmor så var ju detta för mååånga år sen eftersom kidsen nu är 11 och 8 och inte stoppar så myckett i munnen längre...)kram
Hej,
Jag vill göra dina fyllda pastarör ( är det cannelloni de heter? ) och jag vet att du har lagt ut receptet här på bloggen, men jag hittar det inte. Fyllningen var med keso och skinka om jag minns rätt. Kan du vara supersnäll och mejla mig länken till ditt recept?
TACK!
Hej!
Jag har lagt till din blogg som länk på min sida, hoppas du tycker det är ok?
Vet inte om du kommer ihåg mej, men jag tittar in har nästan dagligen o kollar vad ni har för er :) Vi va på skansen ihop för läääääääääääänge sen, när Liam o Tim va små pluttar! Va genom "Unga föräldrar" från aff har jag för mej.
Kram Caroline (som precis bytt till en ny blogg)
Jag tror att det är en kombination.
Visst är väl de flesta småbarnsföräldrar generellt tröttare än gemene man!?
Och sen är det ju så som flera skrivit innan att man är mer på spänn som barnvakt.
Som förälder har man(eller jag iaf) ganska bra koll på vad barnen kan och inte kan, man vet hur mycket man kan släppa och hur mycket man måste/kan säga ifrån.
Dessutom är man t ex van alla ljud och rörelser, för det är en sak som mina föräldrar blir väldigt trötta av när vi är där.
Det låter och rör sig överallt.
Intressant! Får man sova och har man fått lite uppskattning så går det ofta av bara farten, inte alltid dock. Jag tror att vi bara inte känner efter på samma sätt som en "ovan"för det tjänar ändå ingenting till!
Jag tror det är så att man som småbarnsförälder går upp i detta, vi har inte så många andra saker att hitta på än att vara med barnen. Andra kanske har en massa tid över till att gå på bio, teater, ut och partaja, resa osv... Medans vi inte gör så mycket mer än tar hand om barnen för det finns helt enkelt inte mer tid. Andra fyller tiden med andra saker som inte är måsten på samma sätt som barnen, hus och hem är måsten för oss. Jag förstår inte att de som inte har småbarn inte kan försöka tänka på hur vi lever. Min mamma tex tycker så synd om min syster och hennes man för de har det så tufft och har så mycket att göra och jobbar så mycket (min syster jobbar 75% hennes man jobbar 100%) Min syster har EN dotter som är 21 år gammal och har flyttat hemifrån nu. Aldrig jag hör min mamma säga vi har mycket som har TRE barn varav ett har Downs syndrom. Men det är underbart men jobbigt med många barn men jag skulle inte vilja byta med min syster!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida