God-jul-inlägget

Okej, jag erkänner... det hände i år igen. Jag blev julstressad.

Igårkväll började tankarna snurra. Hur många dagar är det egentligen kvar till julafton och hur mycket är det kvar att göra? Ekvationen, som för några dagar sedan kändes fullständigt rimlig, förvandlades till något ogenomförbart på bara några timmar. Och som vilken annan sund människa som helst så löste jag det hela genom att stressa upp mig, inte få något vettigt gjort och somna alldeles för sent efter en utförligt nedprintad lista. Men nu känns det bättre. Listor är bra. Ekvationen är rimlig igen. Det var inte så farligt mycket att göra, bara jag gör några saker varje dag... enligt listan. ;)
Imorgon Ikea och en snabbis ned på stan med barnen tre och sedan banken utan barn. Fredag slå in paket och leverera några, sedan handla lite smått för mellandagarna. Lördag baka saffranspannkaka och rulla några chokladpraliner, bjuda fadern och småttingar på fika och såklart klä julgranen när alla barnen har knoppat. Rätt lugnt faktiskt, vårt bidrag till årets knytis-julbord är ju ganska blygsamt med pannkakan med tillbehör(vispgrädde och hallonsylt av bra kvalite) och så en cheddarost. Och just det... några chokladpraliner har jag ju lovat Madde också (om det blir några över dvs ;)).

Jaja, imorse var jag visst lite mer avslappnad hursomhelst. Jag och Nora låg och snusade hur gott som helst när jag väcktes av två försiktigt tassande pojkar som viskade "mamma, vi har en överraskning till dig". Till de orden vill man inte vakna när man har en 4åring och en 2åring i huset, som varit själva på nedervåningen medan mamman försovit sig med en timma. Bara att hålla andan, trappa ned efter de överlyckliga gossarna och hoppas på det bästa. Och tydligen fanns det någon däruppe som hörde mina tysta böner, för sönerna hoppade in i vardagsrummet med utsträckta armar och ett "tada!!" och där såg jag.... ingenting ovanligt. Teven stod på och och två flaskor med urdrucken välling låg på golvet. I övrigt var det orört. Pustade ut och bestämde mig för att inte nysta mer i den mysteriska "överrasknings-historian" utan skyndade på med kläder på alla barn (eller ja, Nora väcktes och kastades i bara pyjamasen direkt i overallen) och hann till dagis tio minuter innan samlingen.

Övriga dagen gick i flitighetens tecken, och när pappan kom hem från jobbet på eftermiddagen så var mamman trött på att vara flitig. Istället lämnade jag tre barn och middagslagning till den omtänksamme maken och smet upp i sovrummet med ett nytt nummer av Mama, kanske skulle det ge lite mer glamour i vardagen? Tyvärr vart inte mitt liv glammigare än att jag somnade mitt i Filippa Reinfeldts stressiga liv och vaknade två timmar senare av att jag fick en hungrig dotter serverad bredvid mig i sängen. En bajsblöja och en pyjamas senare (på Nora alltså ;)) så sitter jag här och undrar om en påse micropopcorn ska få bli min middag.
Inte så glamoröst nej, men lyxigt avslappnat ändå. :D

Så vill jag bara avsluta genom att säga:

Från oss alla, till er alla...
en riktigt GOD JUL!