måndag, januari 30, 2006

Vilsen

Jag är som en kalv för första gången på grönbete. Förvirrad och kanske lite rädd för min nyfunna frihet.
Sitter på ett café och äter lunch. Lektionen är slut och jag ska hämta barnen på dagis om en timma. Jag borde tycka att det är skönt, underbart härligt att bara kunna sitta i lugn och ro på ett café! Men jag tittar mig osäkert omkring. Det känns ovant... och konstigt! Jag saknar helt enkelt mina barn. Försöker läsa några rader till i kemiboken, men finner inte ro.

Snart kanske kommer jag in i den nya vanan. Värdesätter mina fritimmar då jag bara kan vara... vuxen? Så småningom kommer jag nog att njuta av en barnfri lunch, kanske t.o.m. spritta av glädje som den där kalven på grönbete.

Jo just det, dagis funkar bra och båda barnen trivs.

2 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Det är klart det känns ovant när man är van att alltid ha koll på barnen! :) Tror att du snart kommer njuta av att få ett par timmar själv och kunna ladda batterierna lite och bara tänka på SIG själv! sen kommer ju 3:an och ja, då har vi nog glömt både du och jag vad egentid är ;)
Förresten så säger Colin oxå att han ska spela pussel, hehe!
Hoppas allt är fint mer annars!

6:34 em  
Anonymous Anonym sa...

Ajustde... det kommer ju en trea också. Tänk, att jag nästan glömmer det hela tiden. ;)
Nä egentid verkar läskigt tycker jag.. måste jag tänka på MIG då menar du?! ;))

Vi mår så bra, och hoppas att ni har detsamma! :)

11:37 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida