torsdag, januari 26, 2006

Repris

Idag efter dagis har vi bakat kakor, kokostoppar. Precis som Runda Tanten gör i boken som vi läser _varje_ kväll just nu.
Liam hämtar en till kaka, tar en tugga och säger sedan allvarsamt:
- Mm, den här kakan var OCKSÅ god!
Klart man måste äta flera kakor för att kolla att alla håller samma kvalitet. *s*


Kopierar in lite gammalt skrivet, som påminelse för mig själv mest... från 0506 tror jag.

Vilken tur att vi har vår Liam!

Oranga huvudfotingar över hela bordet - dem är ju det finaste mamma vet!
Och när man åker vagn med lillebror så är det bäst att man håller i honom riktigt hårt! "Inte tappa Måns!"
Vet du en dag så drack han så mycket mjölk att det rann ända ned i tårna.. det är sant!
Och när Liam blir stor, lika stor som pappa, då ska han bli brandkåren.

Vilken tur att vi har vår Liam =)

*********************

Måns har alltid varit av den hjälpsamma naturen.

Han städar och fejar och torkar av bordet. Tackar så snällt efter maten och sliter tag i sin tallrik när man ska lyfta ned honom från barnstolen, så att han också kan bära undan sin tallrik efter maten - precis som storebror gör! Å fylla tvättmaskinen, slå igång diskmaskinen, plantera blommor och vattna gräsmattan är han en hejare på.

Ligger mamma eller pappa på golvet när man busar så blir han väldigt besvärad. Upp med föräldern, dra dem upp i håret brukar fungera väldigt bra! Och katten måste ju vara döhungrig så fort man ser henne, eller hur!? Det är bara att försöka slita tag i henne och bära henne fram till matskålen. Men hon är svår att bära på.. bakbena hänger liksom efter... ;)

Krydda maten gör han gärna och hämtar skorna åt storebror. Så får man ju inte glömma att borsta tänderna på mamma, hon kan vara rätt glömsk utav sig. Det är ett fasligt besvär man har ;)

Och om farmor är barnvakt när mamma och storebror ska till sjukhuset, så är det ju inte alltid hon förstår att det är dags för lilleman att sova. Då får man helt sonika ta henne i hand och leda henne fram till skrindan, peka och gestikulera "Där! Där i skrindan ska jag ligga och sova nu!". Det är inte helt enkelt att vara en ettåring ibland...


2 kommentarer:

Blogger Lallamen sa...

Bra att skriva ner så man kommer ihåg. Gosungarna dina!!! Vore skoj att träffas någon gång inom närmaste framtiden.
Till dess leker jag Nyfiken På och utmanar dig http://hemmamamman.blogspot.com/2006/01/har-blivit-utmanad.html

12:00 em  
Anonymous Anonym sa...

Hmmm... jag ska anta din utmaningen en vacker idag, men inte idag. *flin*

Vill däremot jättegärna träffas någon dag snart!

11:34 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida