torsdag, mars 29, 2007

Ostkaka, recept

Gillar ni ostkaka förresten? Jag älskar ostkaka! En perfekt efterrätt efter en god soppa eller bara som ett lyxigt mellanmål. Och det är så enkelt att göra själv också (den där färdiga från Frödinge är dessutom inte lika god, och lite läskig tycker jag). Såhär gör du:

Vispa ihop 2 ägg med en halv dl socker. Sedan i med en halv dl vetemjöl, 500gr keso (den stora burken), en näve grovt hackad sötmandel och avsluta med 2,5 dl röd mjölk. Häll i en smord ugnsform, en sådan på ca 20x30cm funkar bra. In i ugnen i 45minuter på 225 grader. Om du, som jag, har en ugn med stark övervärme kan man behöva täcka den med folie de sista 10 minutrarna så att den inte blir för mörk.
Servera den ljummen med en god hallonsylt och kanske även lite lättvispad grädde.

För sakens skull så kan jag ju även berätta att den blir kalasgod att göra med en droppe bittermandelolja istället för mandelhacket och med lättmjölk istället för standardmjölk. Det var nämligen så jag gjorde kakan häromkvällen när jag blev så himla fikasugen, men skåpen saknade ovannämnda ingredienser.

Etiketter:

Skopromenad

Det finns dagar då minuterarna hemma går väldigt långsamt. Då man kan längta efter livet utanför, efter barnledigheten. Man drömmer om en lunchrast, om vuxna samtal med vuxna arbetskamrater, om möjligheten att få på toaletten själv, ifred med dörren stängd. Sådana dagar kan t.o.m bara tanken på resorna till och från jobbet kännas som en lyxig meditationsresa. Tänk att få sitta ensam i bilen eller på bussen och bara ha dig själv att tänka på. Inte behöva svara på tusen omöjliga frågor om varför världen är som den är och inte behöva förmana dina medpassagerare att sitta stilla eller sluta bråka. Bara ha dig själv att bry dig om... och sitta där i tystnad.

Sedan finns det dagar då du har svårt att förlika dig med tanken på att du inte alltid ska få vara hemma med dina underbara små. Idag har jag haft en sån dag.

Efter en lugn och lat morgon här hemma begav sig jag och barnen ned på stan. Nora i sulkyn, Måns på ståbrädan och Liam vid min sida, hans hand i min. Långsamt promenerade vi i vårsolen och Liam fick balansera på alla kantstenar han ville, för vi hade ju tid. Jag fick lyssna på alla hans finurliga funderingar. Som när han stod där i skoaffären och var så fundersam över att han bara provade ena skon. "Får man bara köpa en sko här?" undrade han brytt och veckade ögonbrynen.
Sedan fortsatte vi promenaden bort till mitt favoritcafé. Där fick pojkarna välja varsin glasskula och en festis. Mamman fick kaffe. Då blir mamman glad. Så somnade också lillasystern i vagnen och jag kunde ta en påtår och bläddra i en tidning medan sönerna kikade i korgen med leksaker som står i ena fönstret. Svalt, mörkt och hemtrevligt är det på "mitt" café. Det doftar nylagad linssoppa inifrån det lilla köket och barnen är välkomna. Och så finns det gott kaffe *viktigt*. :)
Ut i vårsolen igen och sedan hade vi springtävling tillbaks till bilen. Liam vann före syskonen på vagnen. Men det var mammans fel, kom vi fram till, hon måste springa fortare!

Och i bilen hem så känner jag verkligen det, att jag trivs idag. Att jag gillar det här livet, att det är fantastiskt att ha tid på det här viset. För det är en kort period som snart kommer att förändras. Jag försöker njuta av den här tiden, nu medan jag kan. Leva nu. Och på samma sätt tänker jag njuta av det nya livet när det är dags för det. Njuta av lunchrasterna och arbetskamraterna. Inte glorifiera det liv som man för tillfället inte lever. För det finns bra och dåliga dagar på båda sidorna av staketet.

Så nya skor fick sönerna idag, Liam valde sina själv och Måns blev väldigt blyg men gick sedan med på att prova ett par. Så har de skor iaf för någon månad framöver, men snart blir det nog dags för sandaler gissar jag. Vi får ta en ny tur på stan då.

Nu är det åter dags att laga middag. Jag har kemilabbar ikväll hela kvällen, så det blir tidig middag idag.

onsdag, mars 28, 2007

Så var det vår.

Så var det vår. På riktigt alltså. Även om termometern ligger stadigt strax under nollan varje morgon när vi beger oss hemifrån, så dröjer det inte många timmar innan temperaturen har stigit avsevärt. Och plötsligt så inser man att barnens skor är alldeles för varma och jackorna för tjocka, det händer ju liksom över en natt.

Så idag blev det en panikrajd över stan, en knapp timma hade jag på mig. Vårskor till två söner var _inte_ lätt att hitta. Väldigt urplockat (redan!?) och bara trista varianter kvar. Jag hann dock inte ända bort till Vincentbutiken, så jag har fortfarande mina förhoppningar om att hitta rätt skor där. Får bli ned på stan imorgon igen, med alla tre barnen i släptåg. En jacka till Liam lyckades jag dock att hitta, även om det var tunt med storlekar. Det blev en vändbar variant från Exit som både jag och Liam blev mycket förtjusta i den. *Nöjd*

Men jag klagar inte, våren och vårkläderna har varit efterlängtade. Just nu leker sönerna i sandlådan ute och jag ska plocka fram dammsugaren. Nora välte precis omkull en lampa som gick i krasch på golvet och är nu satt på säkert avstånd från glasskärvorna (alla dessa sladdar, att de ska vara så roliga att dra i). Efter dammsugningen blir det middagslagning och sedan badning och nattning av barn för att avsluta dagen med några sidor i kemiboken. Emil har kvällsmöte på facket, så det blir myskväll för bara mig och bratsen ikväll. :)

söndag, mars 25, 2007

Sommartid ju!

Jag älskar sommartid! Ljusare kvällar och mer ork. Bara det att solen fortfarande skiner när man dukar fram middagen. Härligt!

I helgen har jag jobbat och maken och barnen rett sig själva. Idag i det fina vädret passade de på att elda upp lite ris och annat bråte. När det var färdigt kom den här hängaren som jag satt upp utanför ytterdörren väl till pass. Där fick de rökdoftande kläderna hänga kvar för vädring.
Jag blev inspirerad av hur de har löst problemet med leriga regnkläder på vår förskola. Perfekt med krokar utanför dörren. Låter de kladdiga och blöta kläderna hänga kvar ute tills de har torkat eller ska användas igen. Så slipper jag ta med in all smuts i huset. Praktiskt och ganska fint, eller hur. :)

Glass eller blöja?


Man ska aldrig underskatta makten i en välavvägd muta!


Vi ledsnade på det ihärdiga ointresset. Eller ja, ointresse är nog ett för milt ord, ren och skär motvilja är nog en lämpligare benämning. Jag pratar om Måns och pottan. Inga goda vänner, om jag säger så. Även om vi föräldrar har tagit det hela med ro, inte propsat på nåt, utan enbart erbjudit den som alternativ. Pottan har inte lockat. Å inte toaletten heller.

Men nu är Måns tre. Tre år och några månader och fortfarande ger han upp ett skrik vid åsynen av pottan och håller ett krampaktigt tag om sin blöja. Så vi provade med en liten muta. Lovade en glass om han bajsade eller kissade på pottan. I morse krävde han att faktiskt få se glassen i frysen innan han gav upp sin blöja.
" Å grön glass!! utbrast han vid åsynen av glasspaketet. Jag gillar grön glass.
Så åkte blöjan av.

Någon timma senare kvitterade han in en full, skvalpande potta mot en glass. Alla parter nöjda. :D

Imorgon eftermiddag, efter dagis, provar vi med en repris. Kanske målar vi in oss i ett hörn? Men ett blöjfritt hörn.. ;)

torsdag, mars 22, 2007

Vattkoppan

Nora "Vattkoppan".
Ju yngre barnet är, desto mildare brukar sjukdomen yttra sig, gällde inte Nora. Massor av koppor, flera omgångar med hög feber, kli-igt till tusen och god nattsömn var ett minne blott.

Liam, 5år, var ju också drabbad. En mer oberörd unge får du leta efter. Visst kom det koppor, visst kliade det lite en kväll men sedan var det över. Som en klackspark...

tisdag, mars 20, 2007

Som ett dåligt skämt

Nora- vattkoppor
Liam - vattkoppor
Emil - magsjuka
Jag - magsjuka

Det var en spännande natt...

måndag, mars 19, 2007

Det börjar likna vår. Det märks överallt. Den spirande backen, slumrande viden. Leriga barn och sprittande katt. Skiftande årstider är bland det ljuvligaste som finns!

Just nu sitter vi dock i karantän hemma jag och barnen, vattkoppor rond två, denna gång på barn ett och barn tre. Barn två gick sin match förra veckan. Men än så länge är humöret rätt gott. Med ett paket potatismjöl och lite tid så ska nog detta vara avklarat snart. ;)

Sjuklingtjej
Vårglad lortgris

Solskygg bleknos

Veckomatsedel, ostrukturerad

Ännu en ostrukturerad veckomatsedel.. men de senaste dagarna har vi ätit:

Lax i ugn med dillsås och räkor, pressad potatis

Flygande jakob

Kokt potatis, köttbullar, gräddsås, rårörda lingon, pressgurka, syltlök, morot och palsternacka i ugn med olivolja och timjan, tomat.

Laxpaj med potatisbotten och gårdagens foccacia

Omelett med gröna bönor och kidneybönor. Varm champinjonsallad och ännu mer foccacia.

Och det här ser ju riktigt trist ut, men det var jättegott! Å barnen gillade det a'lot. :)
Wok med vitkål, lök, blomkål, morot, böngroddar, gröna linser och quinoa. Kryddade med soya, sötsur chilisås, spiskummin, paprikapulver, ostronsås, vitlök och svartpeppar.

Kycklinglasagne med blandad vitkålssallad

Råstekt, riven potatis, kokt vit fisk och cremefraichesås med gräslök.

Pasta med räksås och parmesan
Snabb lunchsallad - ruccola, parmesanflingor, kräftstjärtar, knaperstekt bacon, dill och dressing på vitvinsvinäger, söt senap, salt, peppar, liiite vitlök och härligt gul kallpressad rapsolja. Mycket gott, enkelt och snabbt!

Etiketter:

fredag, mars 16, 2007

Just det..

glömde nästan. Fick tillbaks mitt kemiprov igår och hade 42 av 43 möjliga poäng - ett mvg!

Underlig, jag?

Jag är löjligt dålig på att anta utmaningar, sorry alla! Men nu har jag blivit utmanad av inga mindre än Malin, Fanny och Nina så jag får väl göra ett försök. ;)

Såhär:
REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit “tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag joggar 1-3 gånger i veckan och avskyr det. Men jag tycker om att äta godis och att komma i byxorna.. ;)

2. Jag har växt upp i Kungsängen utanför Stockholm, gick nian i Sigtuna och kom till Uppsala som 16åring. Alltid svårt att svara på frågan "Vart är du ifrån?".

3. Gillar varken kanelbullar eller äppelpaj.

4. Tycker att kemi och matematik är riktigt skoj! ( Å det e väl underligt om nåt . ;) )

5. Jag är typ helt oförmögen att göra en sak i taget. När jag tittar på teve så ska jag helst även lösa korsord och baka småkakor samtidigt.

6. Jag bor ju i hus ganska lantlig och trivs bra, smidigt med ungarna. Men jag saknar fortfarande att bo i lägenhet inne i stan. Framförallt om vintern va, när det är kallt och en massa snö att skotta, tror de flesta. Nej, inte alls. Jag saknar att bo i stan speciellt om våren och det jag saknar mest med lägenhet är känslan av att kliva ut i ett trapphus.


Jag utmanar de i bloggvärlden som inte redan antagit den här utmaningen. :)

onsdag, mars 14, 2007

Vårtecken

fredag, mars 09, 2007

Världsliga ting

Hon står och skalar päron. Köket är litet och omodernt, luckorna slitna. Huset med för den delen. Minst två rum kort. Barnen delar sovrum, och bebisen delar med föräldrarna. Trångt, tycker de andra.

Men hon ler medan hon står och skalar päron, ett efter ett. Vita, nakna päron i rad på skärbrädan. De ska bli pure åt hennes barn. Barnet som sover i vagnen bredvid. Barnet som inte skulle blivit, som inte fick plats. Vilken tur att hon blev, den vackraste.